Svar: SMART-studien är en forskningsstudie där vi undersöker om individualiserad mammografiscreening är mer effektiv för tidig upptäckt av bröstcancer än den nuvarande screeningen som är baserad på ålder (40-74 år). I studien kommer vi med hjälp av artificiell intelligens (AI) analysera mammografibilder och beräkna deltagares individuella 2-årsrisk för att diagnostiseras med bröstcancer. I studien randomiseras/lottas deltagare antingen till en interventionsgrupp som får reda på sin 2-årsrisk eller till en kontrollgrupp. Deltagare i interventionsgruppen med en förhöjd 2-årsrisk kommer erbjuds en kompletterande undersökning med kontrastmammografi samt ytterligare en mammografi efter 12 månader.
SMART-studien ingår i KARMA-projektet som är en av världens största bröstcancerstudier.

Svar: Syftet med SMART-studien är att utvärdera om individualiserad mammografiscreening är mer effektiv än nuvarande nationella screeningprogram. I SMART vill vi undersöka om en individualiserad screening gör att fler bröstcancrar hittas i ett tidigt, botbart skede. SMART har som mål att bidra till att förbättra bröstcancervården. Genom att tillföra nya kunskap och metoder för tidig upptäckt av bröstcancer är vår förhoppning att fler kvinnor som drabbas av bröstcancer blir botade och överlever sin sjukdom.

Svar: Ansvarig forskningsledare i SMART är professor Per Hall, vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. Han leder studien i samarbete med personal på KARMA Studiecenter samt personal vid Bröstcentrum Södersjukhuset, Södra Station i Stockholm.

Svar: Studien finansieras med stöd från våra samarbetspartners, Bröstcancerförbundet, Vetenskapsrådet och Cancerfonden.

Svar: För att kunna delta i studien behöver man först ha fått en kallelse till mammografiscreening vid Bröstcentrum Södersjukhuset i Stockholm. Man behöver också ha fått ett brev med en fråga om att vara med i studien. Förutom det behöver man ha tillgång till en smartphone eller en surfplatta samt BankID för att kunna underteckna ett digitalt samtycke till att delta i studien. Om man tidigare har haft bröstcancer, har bröstimplantat, är gravid, planerar att bli gravid eller ammar kan man inte vara med i studien.

Svar: Studiedeltagare kommer att följas under cirka 24 månader från det att en deltagare går med i studien fram till nästa ordinarie mammografiscreening. Därefter följs studiedeltagare via register under ytterligare fyra år för att undersöka effekter av studien på längre sikt.

Svar: Att lämna ett informerat samtycke innebär att man först behöver läsa igenom studieinformationen om vad det innebär att delta i studien. Det går också alltid bra att ställa frågor om studien till KARMA Studiecenter. Därefter kan man bestämma sig för om man vill delta. Det gör man i så fall genom att underteckna ett informerat samtycke till att delta i studien. Att delta i ett forskningsprojekt är alltid frivilligt.

Svar: Randomisering innebär att man slumpmässigt lottar deltagare till två olika grupper. I SMART innebär det att hälften av deltagarna randomiseras till en interventionsgrupp och den andra hälften till en kontrollgrupp.

Svar: Deltagare randomiserade/lottade till interventionsgruppen i SMART-studien kommer att få reda på sin individuella 2-årsrisk för bröstcancer. Deltagare i interventionsgruppen med förhöjd 2-årsrisk erbjuds en kompletterande undersökning med kontrastmammografi och en vanlig mammografi efter 12 månader. Deltagare lottade till kontrollgruppen fortsätter som vanligt i det ordinarie screeningprogrammet. Båda grupperna kommer att få besvara några enkäter under studiens gång.

Oavsett grupptillhörighet är båda grupperna lika viktiga för forskarna när den slutliga analysen av studien görs och de båda gruppernas resultat och skillnader jämförs.

Svar: Ja, du kan när som helst avbryta ditt deltagande genom att kontakta KARMA Studiecenter. Redan insamlade uppgifter sparas, men några nya samlas inte in.

Svar: Kontrastmammografi är en metod för att identifiera bröstcancer. Via en nål i armen sprutas kontrastmedel innehållande jod in i blodbanan. Om det finns en cancer i bröstet samlas jod i cancern. Efter cirka två minuter tas bilder på liknande sätt som vid vanlig mammografi. Efter en kontrastmammografi bör man vänta kvar i cirka 20-30 minuter för observation, det finns en liten risk för en allergisk reaktion. Det är också viktigt att man dricker mycket vatten i samband med undersökningen eftersom kontrastmedlet innehåller jod som utsöndra via njurarna.

Svar: Ja, den vanligaste biverkningen är att en upplevd värmekänsla sprids i kroppen när kontrastmedlet sprutas in i blodet. Vissa kan också känna en förändrad smak i munnen eller en känsla av att behöva gå på toaletten. Det går vanligen över inom sekunder till någon minut. En mycket ovanlig biverkan är en allergisk reaktion mot jod.

Svar: All information som vi får fram i studien kommer att lagras i ett skyddat dataregister på Karolinska Institutet. Alla personuppgifter pseudonymiseras (kodas) vilket betyder att information som kan identifiera en person ersätts med ett studiespecifikt identifikationsnummer i databasen. All information behandlas med strikt sekretess för att bevara personers anonymitet. Personuppgifter hanteras och sparas i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Svar: Du som väljer att gå med i studien får instruktioner om att ladda ner en app, KarmApp. Via KarmApp får du bland annat information om studien, kan besvara enkäter och hitta kontaktuppgifter. Information om studien går också att läsa här på vår hemsida.

Svar: Bedömning av individuell 2-årsrisk görs i samband med analysen av mammografibilderna från screeningtillfället för deltagare som ingår i interventionsgruppen. Analysen av mammografibilderna görs med stöd av artificiell intelligens (AI). Bildanalysen i kombination med deltagarens svar på frågor om riskfaktorer för bröstcancer ger den individuella 2-årsrisken.

Svar: Nej, ingen ersättning för deltagande i studien utgår.

Svar: Täta bröst eller brösttäthet som det också kallas utgörs av bröstkörtelvävnad och bindväv. På en mammografibild visar sig områden med bröstkörtelvävnad och bindväv som vita partier och fettvävnad som svarta partier. Hos kvinnor med tät bröstvävnad kan det därför vara svårare att upptäcka en cancertumör på en mammografibild än hos kvinnor vars bröst består av en större mängd fettvävnad.
Allteftersom åren går och kvinnan blir äldre omvandlas körtlar och bindväv till fett, särskilt efter klimakteriet men också i samband med amning och barnafödande. Men hos en del kvinnor minskar inte brösttätheten med åren. De fortsätter att ha mycket körtlar och bindväv långt upp i åldern. Denna förhöjda brösttäthet brukar kallas täta bröst.