Om bröstcancer och riskfaktorer

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen. Insjuknandet ökar, framför allt i utvecklingsländerna. I Sverige diagnostiseras över 8000 kvinnor med bröstcancer varje år vilket motsvarar en kvinna per timme, dygnet om, året om. Bröstcancer drabbar framför allt medelålders och äldre kvinnor, snittåldern för insjuknande är 64 år. Färre än fem procent av kvinnor som diagnostiseras med bröstcancer är under 40 år vid diagnos.

Fler och fler patienter överlever bröstcancer. Det beror på att svenska kvinnor deltar i mammografiscreeningen så att fler fall upptäcks tidigt och på bättre behandlingsmetoder.

Bröstets anatomi

Bröstet består av körtelvävnad och bindväv, omsluten av fett. Körtlarna är uppbyggda av en inre del som kan producera mjölk, och som sedan övergår i små körtelgångar. Gångarna samlar sig i större kanaler som mynnar ut i bröstvårtan. Bröstcancer uppstår nästan alltid i körtelgångarna eller i de mjölkproducerande delarna.

Faktorer som påverkar risken för bröstcancer

Det finns flera typer av faktorer som påverkar risken att insjukna i bröstcancer. De man oftast talar om är livsstil, gener och faktorer som syns på mammografibilden. Att vara fysisk aktiv, hålla en normal vikt och inte röka minskar risken för bröstcancer. Samma sak gäller om en kvinna har fött många barn, ammat och inte ätit hormoner en längre tid i samband med klimakteriet. Om bröstcancer finns i släkten ökar det risken att själv insjukna. Flera hundra genetiska förändringar påverkar risken att insjukna, de mest kända mutationerna finner man i gener som kallas BRCA.

Mammografibilden kan användas till annat än att identifiera cancer. Flera faktorer i bilden kan indikera om det finns en ökad risk. Två av de viktigaste riskfaktorerna är hög mammografisk täthet och förkalkningar. Täthet är den vita delen av en mammografibild och består av körtlar och bindväv. Ju mer täthet, desto mer körtlar och högre risk för bröstcancer. Förkalkningar är små vita prickar på mammografibilden vilka kan ge röntgenläkaren en indikation på att det kan vara början till en cancer.

Brösttäthet brukar delas in i fyra kategorier, från otäta bröst (bild längst till vänster) till mycket täta bröst (bild längst till höger).

Diagnostik

I Sverige inviteras alla kvinnor vartannat år mellan 40 och 74 år till mammografiscreening. Det är ett effektivt sätt att upptäcka cancer på och de flesta bröstcancrar diagnostiseras på detta sätt. Resten av bröstcancerdiagnoserna ställs efter att kvinnan sökt för ett eller flera symtom på bröstcancer.

Symptomen är oftast en knöl i bröstet, svullnad i armhålan eller blodig vätska från bröstvårtan. Söker en kvinna med dessa eller liknande symptom undersöks hon av en läkare och därefter görs en mammografi och ofta ett ultraljud. Om en misstanke om cancer kvarstår genomförs en punktion (kallas också biopsi) i det misstänkta området. Det betyder att celler sugs ut och undersöks i mikroskop.

Kort om behandling

Nästan alla patienter opereras för sin bröstcancer. När väl tumören är avlägsnad undersöks den noggrant och baserat på resultaten bestämmer läkarna vilken ytterligare behandling som skall ges. Oftast rör det sig om cellgifter, hormonbehandling, antikroppsbehandling eller en kombination av dessa behandlingar. Dessa behandlingar ges för att minska risken för återfall. Beroende på tumörens utbredning och operationsmetod är även strålbehandling ofta aktuellt.

Ett alternativ som numera används ofta är så kallad neoadjuvant terapi. Det betyder att patienten först får cellgifter, eller annan behandling, i flera månader och därefter opereras. Fördelen med neoadjuvant terapi är främst att läkarna får en uppfattning om tumören reagerar bra på den givna behandlingen.

Vill du läsa mer om bröstcancer rekommenderar vi dig att besöka länkarna i ovan informationsruta. Här kan du få mer detaljerad information om bröstcancer, diagnoser, behandling och vart du kan vända sig för rådgivning om cancer.