Kontrastmammografi eller kontrastförstärkt mammografi som det också kan kallas är en metod för att diagnostisera bröstcancer. Metoden introducerades för ungefär 20 år sedan och används idag både internationellt och på vissa kliniker i Sverige.
Vid den mammografiundersökning som ingår i det nationella screeningprogrammet för kvinnor mellan 40-74 år, tas två olika röntgenbilder från två olika vinklar per bröst. Kontrastmammografi går nästan till på samma sätt, skillnaden är att vid kontrastmammografi injiceras ett röntgenkontrastmedel innehållande jod i armvecket. Jodet ansamlas i en eventuell cancer och gör det lättare för röntgenläkarna att hitta cancern.
Före undersökningen sätter en sjuksköterska en nål i armvecket för att kontrastmedlet ska kunna sprutas in i blodkärlet. Efter två minuter tas bilderna på liknande sätt som vid vanlig mammografi.
Några vanliga biverkningar som kan uppstå när kontrastmedlet som innehåller jod kommer in i blodet, är en värmekänsla i kroppen, en förändrad smak i munnen eller en känsla av att behöva gå på toaletten. Det går vanligen över inom sekunder till någon minut.
Efter en undersökning med kontrastmammografi bör man vänta kvar i cirka 20-30 minuter för observation. Det behöver man göra för det finns en liten risk för en allergisk reaktion.
Kontrastmedel utsöndras via njurarna och därför är det viktigt att tänka på att dricka extra mycket vatten i samband med en kontrastmammografiundersökning.
Personer som är över 65 år kan behöva ta ett blodprov (kreatininvärde) för kontroll av njurfunktion innan jodkontrastmedlet kan ges.
